Betongfabriken

Betongens ABC

Betongens ABC

Betong är ett byggnadsmaterial som består av bergmaterial (ballast) – partikelfasen, sammanbundet av cementpasta (cement och vatten) - matrisen. Dess egenskaper bestäms till största delen av vattencementtalet (VCT). Det anger förhållandet mellan vatten och cement. Hållfasthet är betongens viktigaste egenskap, näst efter beständighet. Hållfastheten bestäms främst av VCT. Men även cementtypen och ballastens egenskaper och sammansättning påverkar. En annan viktig faktor för betongens hållfasthet är partikelfördelningen hos ballasten – alltså fördelningen av bergmaterial med olika partikelstorlekar. Vanligtvis används sten, grus och sand samt filler av olika typer. Fillermaterialet består av material med partikelstorlekar ned mot en tiondels millimeter.

Tryck- och draghållfasthet
Betong har en tryckhållfasthet som vida överstiger dess draghållfasthet. För att kompensera detta armerar man betongkonstruktioner i de zoner som utsätts för dragpåkänningar. Armeringen består vanligtvis av stål som har en mycket god draghållfasthet.

Tryckhållfastheten för betong anges normalt efter 28 dygn. Det betyder att betongprovet tillåts härda i 28 dygn varefter det utsätts för tryck till dess brott uppstår. Huvuddelen av hållfasthetstillväxten har då skett. Men den förbättras ytterligare, under mycket lång tid. Mätbar hållfasthetstillväxt sker normalt under fem år eller mer. Men hos Betongfabriken mäter vi hållfasthet för olika processgränser också t ex efter ett dygn, sju dygn och 14 dygn.

Åldrande
Cementbaserade material åldras kontinuerligt. Utvecklingen av de kemiska reaktionerna och materialstrukturen, huvudsakligen mikroporstrukturen, studeras och kvantifieras från blandning till slutligt hårdnande. Sambandet mellan dessa egenskaper och material- beteenden inom områdena bindnings- och flödesprocesser är viktigt. Arbetet inom området beständighet och livslängd är koncentrerat på parametrar som är avgörande för fuktför- hållanden i allmänhet, t ex armeringskorrosion i betongkonstruktioner. Parametrarna är mikroklimatet på materialytorna och de reaktions- och transportprocesser som styr nedbrytningsförloppen. Denna kunskap kombineras i modeller för att förutsäga livslängder som funktion av konstruktionsutformning, materialsammansättning och omgivande miljö.

Undvika sprängning p g a kyla eller hetta
I modern betong används ofta olika tillsatsmedel för att ge betongen förbättrade egenskaper. Luftporbildande medel, ofta tensider, används för att skapa mikroskopiska bubblor i betongen. I dessa bubblor kan iskristaller expandera då vatten övergår till is när betongen utsätts för kyla. Detta ger betongen frostbeständighet och hindrar den från nedbrytning. Flyttillsatsmedel/superplasticerare är en grupp tillsatsmedel som förändrar betongens gjutbarhet under en begränsad tid efter blandning. De används i stor utsträckning idag för att öka betongens mobilitet.

Vid användning av betong i tunnelbyggande ovan och under mark som förstärkningsskikt eller vid lining av tunnlar så innehåller den under sin livstid stora mängder fukt. Detta medför betydande risker vid en eventuell brandsituation. När det absorberade vattnet i betongen når kokpunkten under en brand kan betongen spricka med stor kraft. Detta kallas för spjälkning (eng Spalling) och kan undvikas genom att använda en syntetfiberteknik: plastfibrer tillsätts i betongen vid gjutning. När betongen utsätts för brand smälter plastfibrerna och lämnar efter sig mikroskopiska gångar ur vilka vattenånga kan ta sig ut. På så sätt undviks okontrollerade explosioner.

Gjutning vintertid
Vid gjutningar vintertid kan acceleratorer tillsättas till betong. Dessa påskyndar härdnings- förloppet och ökar därmed värmealstring under den kemiska reaktionen. Värmet kan tas tillvara genom att betongkonstruktionen hålls isolerad. I länder med mycket varmt klimat kan det istället vara aktuellt att ersätta en del av vattnet i betongen med is. Detta för att inte härdningsförloppet och uttorkningen ska ske okontrollerat och för snabbt. Även i Sverige kan kylning av betong krävas under härdning, framför allt vid gjutning av mycket grova konstruktioner s k monoliter. Detta sker normalt genom att rör där kylvatten cirkulerar gjuts in i konstruktionen.

Vilken betong passar dig?
Tveka inte att fråga oss om betong. Vi delar gärna med oss av våra kunskaper och erfarenheter. Vi har specialister som kan både materialet och bygg- och betongteknik i den vidare processen.